Vilka aktörer är tongivande inom ditt intresseområde—både stora och små, historiska och nutida? Berätta om deras historia och hur och med vad de bidragit till fältet. Vilka är gårdagens, dagens och morgondagens trender. Vad har influerat dessa?

Den här deluppgiften framstår som ett massivt, herkuliskt åtagande. Instruktionens många adjektiv och precisa formuleringar gör det svårt att inte ta den bokstavligt; alltså som att vi ska skriva mycket uttömmande om ämnet. Till exempel:

  • Det står inte ”Nämn några av gårdagens, dagens och morgondagens trender” utan helt enkelt ”Vilka är […]”.

men

  • Det preciseras att både stora och små aktörer ska tas i beaktning, som om det fanns risk att vi annars skulle fuska och bara skriva en komplett biografi över samtliga stora aktörer, historiska och nutida, inom fältet.

Jag tror i och för sig att jag har missuppfattat saken, eftersom alla tidigare uppgifter har kunnat lösas genom att plita ner några få sammanfattande rader. Så mitt första steg mot att lösa den här uppgiften blir att helt ignorera min egen tolkning. Jag bestämmer mig kort sagt för att misslyckas med uppgiften, så som jag uppfattar den.

I en parantes står det att vi kan basera delar av vårt svar på egna reflektioner under årens gång. Det är något jag tar fasta på. Mitt svar blir därför mest en samling gissningar. Men jag har kollat i några böcker också för att inte verka helt dum i huvudet.

Trender

För gårdagens trender hänvisar jag till vad jag har skrivit tidigare. Åtminstone om man får tro Robert Bringhurst, så växlade typografiska trender i takt med konsthistoriens olika epoker. I historisk tid har det hur som helst alltid varit seriferna som regerat, även om de första sanseriferna dök upp redan i början av 1800-talet. På den tiden kallade man sanseriferna för ‘grotesker’. Det var alltså inte ett öknamn utan typsnitten kallades så. De ansågs vara en sorts urform för bokstaven; primitiv och grovhuggen.

På 1900-talet hände något med hur med hur typografi uppfattades. Idag är det länge sedan vacker handstil utgjorde mallen för god typografi, alltså uppfattas inte sanserifer nödvändigtvis som primitiva. Anledningen verkar främst ha varit utvecklingarna inom konst, poesi och arkitektur under 1900-talet. Saker som Det futuristiska manifestet, dadaismen, kubismen och Bauhaus lade grunden till modern typografi som vi känner den. Alltså kanske jag redan nu kan nämna Marinetti, Hugo Ball, Picasso och Gropius som historiska förgrundsgestalter.

Enkelhet och geometri har, under påverkan av sagda influenser, en viktig roll i vår moderna syn på typografi. Av naturliga skäl har sanserifen därför blivit den mest populära bokstavstypen i många sammanhang.

Men trenderna inom området typografi varierar stort mellan olika sorters publikationer. På boksidan har inte mycket förändrats sedan de första massproducerade volymerna. Det är tätt satta seriftyper i en lagom bred spalt som gäller. Den saken kommer knappast förändras. I tidningar och magasin är det lite mer jämnt, kan jag tycka. Där tillåts större variation och det verkar landa ganska jämnt mellan serifer och sanserifer beroende på om tidningen behandlar nyheter och fakta eller livsstil och design. På datorskärmen är det sanserifer som är störst. I det fallet är det inte en trend så mycket som praktisk nytta. Sanserifer är lättare att läsa i skärmens låga upplösning. Men när det gäller reklam och marknadsföring finns det definitivt trender. Där syns det klart och tydligt vad som är populärt. Problemet är att det varierar så mycket idag.

Ungefär som musiker verkar kunna blanda vilka olika stilar som helst numera, så har dagens designers en full arsenal av influenser från olika epoker att ösa ur. Den enda regeln är väl att det ska göras smakfullt. Det innebär att ordbilder med feta Impact-kapitäler kan vara rätt i vissa sammanhang och en vanlig, vänsterjusterad text i en anspråkslös Times kan funka i andra. Den saken gör det svårt att peka ut trenderna. Det behövs hur som helst en större insikt i frågan än jag besitter.

Aktörer

Genom Bringhursts Elements of Typographical Style och Spencers Pioneers of Modern Typography så har jag lär mig att bland annat stenhuggare från antiken, medeltida skrivare, hantverkare vid de första tryckpressarna—såväl som några av de största innovatörerna inom konst och arkitektur—räknas bland de tongivande profilerna i typografins historia. Hittills har det varit mycket fokus på denna historia i mina svar, så många av dessa aktörer har omnämnts tidigare. Det är dags att vända blicken mot samtiden.

Det är egentligen ganska få typsnittsdesigners som har arbetat direkt med datorn. De vanligaste typsnitten vi använder idag är omgjorda till digitalt format från äldre förlagor. Men ska vi tala om läget idag och utvecklingen i framtiden, så måste vi tala om design specifikt för digital typsättning som tar hänsyn till desktop publishing och kontorsskrivare.

Nu när jag har motiverat den begränsningen, så skulle jag vilja presentera några exempel på moderna designers som designat typsnitt specifikt för datorn. I boken Twentieth Century Type Designers nämns ytterst få personer som passar den beskrivningen men det verkar som om en liten grupp på Adobe Systems har varit viktiga i sammanhanget; Sumner Stone, Robert Slimbach och Carol Twombly. Enligt boken arbetar de i en tradition som kan spåras tillbaka till efterkrigstidens typografiska gigant Hermann Zapf, alltså skriver jag några ord om honom också.

Hermann Zapf

Under 50- och 60-talen var Zapf omåttligt betydelsefull som designer. Hans typsnitt har kopierats i stor utsträckning av andra, särskilt Palatino och Optima. Han skrev också en instruktionsmanual för typografer, kallad Manuale Typographicum, som varit mycket inflytelserik.

Sumner Stone

Sumner Stone har designat många typsnitt, under samlingsnamnet The Stone Family, med det uttalade målet att de ska se bra ut i laserutskrift såväl som tryck. Han arbetade på Adobe mellan 1985 och 1989, sedan startade han Stone Type Foundry.

Även om det kallas foundry, vilket betyder gjuteri, så har de knappast gjutit några typer. I Stones profil på MyFonts beskriver han sin verksamhet som ett enmansband; han gör själv allt från att designa typsnitten och sköta hemsidan till att moppa golvet.

Robert Slimbach

Han började sin karriär på ett litet tryckeri som specialiserade sig på gratulationskort och började på Adobe 1987 efter en rekommendation från Sumner Stone. Vi som använder Adobes programvara hajar till omedelbart när namnen på Slimbachs typsnitt nämns: Adobe Garamond, Minion, Myriad (tillsammans med Carol Twombly) och Poetica. Alla har de blivit moderna klassiker.

Carol Twombly

Många av de mest populära skyltningstypsnitten på senare tid kommer från Carol Twombly. Exempelvis Lithos—som påminner lite om grekiska bokstäver och därför ofta syns i skyltningen för grekiska restauranger—och Trajan som jag redan har skrivit om, vilket används flitigt i filmer och tv-serier för titeltexter och eftertexter, men också i många andra sammanhang (som till exempel hemsidan jag jobbar på). Hon samarbetade också med Slimbach för att utveckla Myriad; ett arbete som tog två år att slutföra.

Framtiden

Mitt projekt är en hemsida, så det som verkligen är av intresse här är egentligen vilka typografiska trender som finns på nätet. Jag tror att hemsidor i allt större utsträckning börjar efterlikna tidningar i sin layout och typografi. Det har skett en utveckling bort ifrån bildtunga sidor med massor av smaklösa, omotiverade effekter mot mer användarvänliga upplägg med sparsmakad och välavvägd form och färg. Utformningen av hemsidor har också standardiserats i hög grad genom gratis bloggpubliceringsverktyg som Blogger och WordPress. Det kan tyckas tråkigt, men det har enligt min mening varit ytterst positivt.

Den här förfiningen av mediet, om man får lov att kalla det så, kommer att fortsätta under kommande år. Webbdesigners kommer att ägna ännu mer fokus åt typografi som en central del av sina koncept. Det räcker med en snabb googlesökning på ”webdesign trends” för att få det bekräftat. Det är grymt inne att detaljstyra textens utformning på hemsidor med hjälp av CSS och på så sätt få till den där subtila förfiningen som skiljer agnarna från vetet. Det har jag förstått när jag har suttit uppe långa nätter och finkammat nätet för att ta reda på hur det praktiskt går till att göra just den saken.

Det är också så jag har tänkt att använda trenderna till min fördel. I och med att typografi är inne i största allmänhet så har jag allt att vinna på att bli insatt i ämnet och skapa något aningens mer elegant än genomsnittet.

Referenser

Carter, Sebastian: Twentieth Century Type Designers (London 1987, Hampshire 2002) s. 137-185.

”Hermann Zapf” i Nationalecyklopedien, hämtat den 1 juni, 2010, från http://www.ne.se/hermann-zapf.

Kinross, Robin: Modern typography (London, 1992, 2004) s. 38.

Spencer, Herbert: Pioneers of Modern Typography (Hampshire, 1969, 2004) s. 11-68.

”Sumner Stone” i MyFonts hämtat 1 juni, 2010, från http://new.myfonts.com/person/Sumner_Stone/.